Framtiden kring Ronny
Vill bara berätta det först att detta inlägg är jobbigt för mig att skriva. Men för att klargöra för er så tänker jag skriva detta trots att tårarna tränger under ögonlocken...
När jag kom tillbaka efter en uteritt för några veckor sedan så var Ronny halt, jag vet inte hur det gick till eller vad som hände men han visade tydligt att han inte ville gå på det benet. Han fick stå några dagar och efter det var det helt borta, som om ingenting hänt. Det var inte lätt att veta vad som hände men vi tror att jag har blivit för tung för honom och att jag ger för mycket belastning och därav har jag nu slutat rida honom.. Och det känns hemskt, så sjukt tråkigt och jag har inte mått särskilt bra sen dess... Men jag har ändå vetat att denna dagen skulle komma. Jag är 16 år och han är bara en b-ponny, många i min ålder rider ju liksom storhäst nu.. Men det känns ändå så himla tråkigt. Ronny är min bästa vän och den finaste ponnyn jag någonsin känt.. Som tur är så har jag Cleo i stallet och jag kommer fortfarande ha honom två dagar i veckan. Då ska vi gå på mysiga promenader, busa i paddocken osv.
Ronny kommer även ha en medryttare två dagar i veckan. Det är en tjej som verkligen tycker om Ronny och som verkar väldigt duktig för att vara så liten. Så trots att det är med en klump i halsgropen som jag skriver detta vet jag ändå att detta är det bästa för Ronny och hans välmående kommer alltid gå före allt annat.
Världens bästa ponny, jag kan inte beskriva hur mycket jag älskar dig.
